Swedish logo

Verksamhetsberättelse 30 april 2022 – 29 april 2023

Avgiven av ständige sekreteraren

Mats Gyllenberg

Återgång till det normala – nya utmaningar

Efter mer än två år av pandemi med restriktioner som påverkat verksamheten kunde Societeten äntligen återgå till normalare handlingsmönster under våren 2022. Verksamhetsåret 2022–2023 har varit späckat med aktiviteter. Societeten har ordnat tre inhemska symposier och deltagit i organiseringen av en konferens i Riga. Vårt väletablerade samarbete med Franska institutet i Finland i form av Maupertuisprogrammet och Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg har kompletterats med samarbete med de estniska och lettiska vetenskapsakademierna. Stödet till ukrainska forskare i Finland har fortsatt.

Den expanderade verksamheten har ställt stora krav på Societetens kanslipersonal. Kanslisekreterare Anki Geust som hittills arbetat deltid började jobba heltid från och med den 1.5.2022. Societeten inrättade en ny befattning som kommunikatör och anställde Nadine Nousiainen från och med den 1.1.2023.

Den största organisatoriska förändringen var att Societeten tog över värdskapet för Finlands vetenskapsakademier inklusive arbetsgivaransvaret för personalen den 1.1.2023.

De fyra vetenskapsakademierna i Finland grundade år 2017 samarbetsorganet Finlands vetenskapsakademier (CoFA) som påbörjade sin verksamhet den 1.1.2018 som en efterföljare till Delegationen för vetenskapsakademierna i Finland (TANK) som samtidigt upplöstes. CoFAs huvudsakliga uppgift är att koordinera vetenskapsakademiernas internationella relationer och åligganden samt fördela statsunderstöd till nationalkommittéerna. CoFAs verksamhet bekostas av Undervisnings- och kulturministeriet. CoFAs styrgrupp består av en representant för varje vetenskapsakademi.

Eftersom CoFA inte är en juridisk person fungerar en av de fyra akademierna som ansvarig akademi för CoFA för en period av fem år åt gången. CoFAs sekretariat, som leds av en akademisekreterare och även består av vetenskapssekreterare och övrig personal, lyder under den ansvariga akademien. CoFAs styrgrupp utser den ansvariga akademin. Under den första femårsperioden (2018–2022) har Suomalainen Tiedeakatemia verkat som ansvarig akademi för CoFA, varefter Finska Vetenskaps-Societeteten tog över för femårsperioden 2023–2027.

Projektet Det självständiga Finlands Vetenskapshistoria, som på Societetens initiativ startade under föregående verksamhetsår, har tagit fart. Avsikten är att publicera en bokserie på finska och svenska om vetenskapen i Finland sedan 1917. En sammanfattande volym på engelska kommer också att publiceras. Ett innovativt element är en insamling av finländska eller i Finland verkande forskares erfarenheter och berättelser. Syftet med insamlingen är att dokumentera hur vetenskapen i Finland har utvecklats inom olika discipliner. De disciplinära perspektiven bygger på forskarnas egna beskrivningar av det ämnesområde som de är experter på. Att ”berätta genom att skriva” är ett utmärkt sätt att utöka kunskapen om fenomen i vars skeenden och förändringar skribenterna själva har deltagit i. Forskarnas erfarenheter är en värdefull källa för att studera vetenskapens utveckling. Projektet genomförs i samarbete med Suomalainen Tiedeakatemia, Svenska Litteratursällskapet i Finland, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Suomen Historiallinen Seura, Riksarkivet samt de Vetenskapliga samfundens delegation. Projektet leds av Henrik Meinander (Finska Vetenskaps- Societeten), Jari Ojala (Suomalainen Tiedeakatemia) och Heini Hakosalo (Uleåborgs universitet). Som koordinator verkar Stefan Nygård.

En mycket viktig samarbetspartner för Societeten är Magnus Ehrnrooths stiftelse. Det är Societetens uppgift att bedöma ansökningarna och lämna beviljningsförslag till stiftelsens styrelse. En central roll i detta arbete spelas av stiftelsens ombudsman. Den 31.12.2022 avgick Niklas Meinander efter att ha verkat som ombudsman i precis trettio år. Det går inte att överskatta Niklas Meinanders arbetes betydelse för Societeten och stiftelsen. För att tacka Niklas Meinander beslöt Societetens styrelse att tilldela honom Societetens medalj i silver som enligt medaljreglementet utdelas ”som särskild erkänsla för verksamhet av betydelse för Societeten”. Ständige sekreteraren överräckte medaljen den 10.2.2023 på Börsklubben där även Magnus Ehrnrooths stiftelses styrelse avtackade Meinander. Niklas Meinander efterträddes av Sebastian Lindgren.

Symposier och andra evenemang

Människan och andra djur som en del av Jyväskylän kesä 2022

Jyväskylän kesä är en mångkulturell festival som består av bland annat konserter, teater- och bioföreställningar, seminarier och föredrag. Den första festivalen ägde rum år 1956 och Jyväskylän kesä har sedan dess etablerat sig som ett av de viktigaste kulturevenemangen i Finland. År 2022 deltog Societeten med ett symposium ”Människan och andra djur” den 11.7.2022. Arrangör för symposiet var Pauline von Bonsdorff som också verkade som ordförande. Efter Societetens ordförande Hannu Koskinens hälsningsord hölls följande sex föredrag:

Otto Latva: Monilajinen historiantutkimus murtaa käsityksiä menneisyydestä ja rakentaa tulevaisuutta

Eva R. Kallio: Puutiaiset ja zoonoositaudit muuttuvassa ympäristössä

Johanna Mappes: Kuinka eläinten välistä kommunikaatiota voidaan tutkia, kun emme puhu samaa kieltä?

Sonja Koski: Lukevatko eläimet muiden mieltä?

Sanna Karkulehto: Voiko eläintä lukea? Humanistiset tieteet ja inhimillisen ylittävät suhteet

Elisa Aaltola: Ihminen eläimenä ja osana luontoa

Symposiet var Jyväskylän Kesäs mest välbesökta evenemang.

Symposium med ukrainska forskare i Finland

Efter Rysslands brutala och oprovocerade attack på Ukraina den 24 februari 2022 vidtog Societeten utan dröjsmål åtgärder för att hjälpa ukrainska vetenskapsidkare vars forskning lidit av kriget. Efter bara litet mer än en vecka efter krigsutbrottet utlyste Societeten stipendier att sökas av ukrainare som ville bedriva forskning i Finland. På en kort tid beviljades 14 stipendier till ett totalbelopp av 171 360 euro.

Den 19 oktober 2022 anordnade Societeten ett symposium i Vetenskapernas hus där åtta av stipendiemottagarna höll föredrag. Symposiet avslutades med en paneldiskussion. Ukrainas ambassadör med make samt flera av den ukrainska ambassadens medarbetare deltog i symposiet. Programmet var följande:

Professor Hannu Koskinen, President of the Finnish Society of Sciences and Letters: Welcome address

Her Exellency Olga Dibrova, Ambassador of Ukraine to Finland: Opening address

Oleksandra Nenko, University of the Arts Helsinki: Ukrainian Arts in the Times of the War. Reflections on Changes and Challenges

Nataliia Odnosum, University of Helsinki: Boris Pasternak’s novel “Doctor Zhivago” in the context of spiritual autobiography genre

Nataliia Novosolova, University of Eastern Finland:
Ukraine: Loose everything in one day
Between: change the life in 4 days
Finland: the new feel of life and research

Mariia Prystupa, University of Helsinki: The contested landscapes of labor

Yuliia Bardadym, University of Helsinki: Polymer research in Kyiv and Helsinki

Alina Hruba, University of Helsinki: Finnish research towards Nordic legal studies Oksana Domina, University of Helsinki: The evolution of marketing industry: on the example of Finland and Ukraine

Mykola Iakovenko, University of Eastern Finland: The energy law and policy research after the 2022 invasion of Ukraine: how security rational is overtaking the market paradigm

Discussion, moderator Professor Charlotta Wolff, University of Turku

Professor Mats Gyllenberg, Permanent Secretary of the Finnish Society of Sciences and Letters: Closing remarks

Föredragen höll hög standard och symposiet var välbesökt. Symposiet strömmades och lades efteråt ut på Youtube.

Vetenskapen i demokratins tjänst

Det har länge varit tradition att Finska Vetenskaps-Societeten ordnar gemensamma symposier med Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg med ungefär tre års mellanrum. År 2019 ägde symposiet Vårt gemensamma innanhav rum i Göteborg och år 2022 var det Societetens tur att vara värd i Helsingfors.

Symposiet Vetenskapen i demokratins tjänst hölls på Hanaholmen – Kulturcentrum för Sverige och Finland 9–10.11.2022. Syftet med symposiet var att lyfta fram betydelsen av vetenskaplig kunskap då man fattar beslut i demokratier. Vetenskapen är och ska vara till gagn för mänskligheten. Det ankommer såväl dem som sysslar med vetenskap som politiska beslutsfattare att uppfylla denna grundsats.

Verkligheten är dessvärre en annan och i auktoritära stater används vetenskaplig kunskap med eller mot forskarnas vilja ofta i repressiva syften. Liberala demokratier är den bästa garantin för att forskarna ges frihet att verka och implementera välfärd, fred och ekologisk hållbarhet. Länken mellan vetenskaplig kunskap och politiskt beslutsfattande är inte problemfri och en effektivare väg att ta vara på kunskap som skapas vid universiteten ligger högt på vår dagordning.

Symposiet var indelat i fyra sessioner. I varje session hölls först fyra föredrag – två av svenska och två av finska forskare. Sessionen avslutades med en debatt med alla fyra föredragshållare i panelen. Som moderator för symposiet fungerade Jan Andersson – känt nyhetsankare från MTV Uutiset. Programmet var följande:

Välkomstord
Hannu Koskinen, ordförande för Finska Vetenskaps-Societeten
Filip Johnsson, ordförande för Kungl. Vetenskaps-och Vitterhets-Samhället i Göteborg
Kimmo Sasi, direktionsordförande för Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

Session I: Demokratins tillstånd
Den liberala demokratin och de nordiska välfärdsstaterna. Professor Jan Sundberg, Helsingfors universitet
Demokratin på reträtt i världen. Professor Staffan I Lindberg, Göteborgs universitet
Når vetenskapen fram till konsumenterna i medierna? Docent Ulrika Andersson, SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Är politiska beslutsfattare öppna för vetenskaplig kunskap? Professor Mikael Collan, överdirektör för Statens ekonomiska forskningscentral VATT

Panel: Hur försvara demokratin?

Session II: Klimatvänlig energiförsörjning
Polarisering i energidebatten och påverkan på demokratin. Professor Margareta BjörklundSänkiaho, Åbo Akademi
Kan vi nå social acceptans för klimatomställningen? Docent Niklas Harring, Göteborgs universitet
Höga drivmedelspriser – hot eller möjlighet? Professor Peter Lund, Aalto universitet ”The fossil fuel curse” – hur kan vi ta oss ur den? Professor Filip Johnsson, Chalmers Tekniska högskola

Panel: Vetenskapens roll i energidebattens tjänst

Session III: Hur hantera en pandemi?
Hur agera förnuftigt när forskningsrönen är motstridiga? Professor Jan Albert, Karolinska Institutet
Bättre att agera nationellt eller kan en pandemi bekämpas effektivt i nordisk gemenskap? Professor Mika Salminen, Institutet för hälsa och välfärd
Den medicinska forskningens genomslagskraft under pandemin. Professor Agnes Wold, Göteborgs universitet
Problemet att nå ut med vaccin till låginkomstländer, vad göra? Verksamhetsledare Linda Konate, Läkare utan gränser

Panel: Vad har Covid-19 lärt oss?

Avslutningsord
Mats Gyllenberg, Finska Vetenskaps-Societetens ständige sekreterare

Symposiet var välbesökt – inte bara av Societetens och Kungl. Vetenskaps- och VitterhetsSamhället i Göteborgs ledamöter utan också av den stora allmänheten. Symposiet strömmades och lades efteråt ut på Youtube.

Som en förberedande åtgärd deltog Jan Sundberg i forskartorget på bokmässan i Göteborg 28.9– 1.10 och gav en puff för symposiet.

Nobeldebatten

Den traditionella nobeldebatten ordnades år 2022 som ett fysiskt möte den 27.10.2022 i Sanomahuset. År 2022 tilldelades Societetens utländske ledamot Societetens ledamot Svante Pääbo nobelpriset i fysiologi eller medicin. Societetens ledamot Antti Sajantila presenterade Pääbos forskning under debatten.

Vetenskapsdagarna och Vetenskapens natt

De traditionella vetenskapsdagarna hölls den 11–15 januari i Helsingfors universitets utrymmen. Temat för årets vetenskapsdagar var ”Alku – Början”. Societeten representerades i styrgruppen av ständige sekreteraren och i programkommittén av Jan Sundberg.

Jan Sundberg arrangerade sessionen ”Är en nystart för nordisk samhörighet möjlig?”. Av Societetens ledamöter höll följande personer ett anförande under vetenskapsdagarna: Mikael Fortelius, Eeva Furman, Peter Johansson, Laura Kolbe, Martti Koskenniemi, Hannes Lohi, Kaisa Matomäki, Matti Miestamo, Minna Palmroth, Jan Sundberg, Åsa von Schoultz och Monika Österberg.

Som en del av Vetenskapsdagarnas program ordnades Vetenskapens natt torsdag kväll den 12.1.2023. Societeten bidrog för första gången till Vetenskapens natt med eget program. I Societetens utrymmen på Norra Magasinsgatan 7 diskuterade Societetens redaktörer med författarna till några nyutkomna böcker. Programmet var följande:

Sodassa ja ennen sotaa: Venäjä, Valko-Venäjä ja Ukraina Tutkijat Veera Laine ja Kristiina Silvan keskustelevat tilanteesta Venäjällä, Ukrainassa sekä Valko￾Venäjällä. Haastattelijana professori Jan Sundberg.

Katsaus Suomen varhaiseen atomihistoriaan Professori Markus Ahlskog kertoo kirjastaan. Haastattelijana professori Stig-Olof Londen. Keskustelussa käsitellään suomalaisen ydinteknologian varhaista historiaa 1940-luvulta. Miten aikakauden suuret poliittiset jännitteet vaikuttivat nousevan atomiteknologian kehitykseen Suomessa?

Antiikin jumalia, satiireja uuslatinaksi ja humanistiajan kreikkaa Professori Sari Kivistö, professori Mika Kajavan ja dosentti Tua Korhonen kertovat uusista kirjoistaan ja keskustelevat pienten humanististen alojen julkaisutoiminnasta.

Cirka sextio personer deltog i evenemanget. Deltagarna bereddes också möjlighet att stifta bekantskap med Societetens nya utrymmen.

The 18th Baltic Conference on Intellectual Cooperation: Energy for Future Society

Vetenskapsakademierna i Estland, Lettland och Litauen, Finska Vetenskaps-Societeten och Akademie der Wissenschaften in Hamburg ordnade tillsammans en tvådagars konferens i Riga den 20–21.4.2023 med temat Energy for Future Society. Konferensen var den adertonde i konferensserien Baltic Conference on Intellectual Cooperation. Den första konferensen i serien hölls år 1935, men serien avbröts efter andra världskrigets utbrott. Finland deltog aktivt i konferenserna före kriget. Konferenserna återupptogs på lettiskt initiativ år 1999 och har sedan dess hållits med två till tre års mellanrum.

Finska Vetenskaps-Societeten representerades i den internationalla program- och organisationskommittén av ständige sekreteraren. Peter Lund höll ett plenarföredrag med rubriken ”Deep decarbonisation of energy systems through advanced systems solutions” och Mikael Collan ett föredrag med rubriken ”The Finnish price of electricity transfer dilemma – pricing driven by the regulation model”.

I samband med konferensen undertecknade den lettiska vetenskapsakademiens preses Ivars Kalvins och Finska Vetenskaps-Societetens ständige sekreterare Mats Gyllenberg ett memorandum om samarbete mellan de två akademierna.

Mötesprogrammet

Efter drygt två år av pandemirestriktioner och distansmöten kunde Societeten äntligen återgå till sina gamla invanda mötesrutiner. Föregående verksamhetsår avslutades med årsmöte på Ständerhuset följt av högtidssammankomst med supé på Gamla Studenthuset. Majmötet 2022 kunde åter hållas traditionsenligt på Finska Läkaresällskapets Villa Aikala liksom januarimötet 2023 i Åbo. De övriga månadsmötena hölls på Ständerhuset utom septembermötet 2022 som hölls i Helsingfors universitets Athenasal och decembermötet 2022 som ägde rum i Riddarhuset. Vi kunde också återuppta traditionen med de gemensamma middagarna på Börsklubben efter månadsmötena. Julbordet serverades dock på Riddarhuset.

Under pandemin kunde ledamöterna både följa med mötesföredragen och delta i mötenas slutna session på distans. Från och med detta verksamhetsår har det inte längre varit möjligt att delta i den slutna sessionen på distans men föredragen och parentationerna strömmades till och med januarimötet 2023. Bara två till sju personer per möte följde med fördragen på nätet så styrelsen beslöt upphöra med strömmandet av föredragen från och med februarimötet 2023.

I mötena deltog mellan 43 och 72 personer; medeltalet per möte var 63 deltagare.

En viktig ändring i mötesprogrammet gjordes: Årsmötet som behandlar de stadgeenliga ärendena som fastställande av bokslut, beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen samt val av styrelse för det kommande verksamhetsåret och högtidssammankomsten separerades. Högtidssammankomsten ägde som vanligt rum den 29 april medan årsmötet hölls på Societetens kansli tidigare samma vecka den 24 april 2023.

Nedan följer en sammanfattning av mötesprogrammet och de beslut som fattats. Föredrag och parentationer räknas upp separat efter sammanfattningen.

16 maj 2022

Styrelsen utsåg Heikki Tenhu med Charlotta Wolff som suppleant till medlem av styrelsen för de Vetenskapliga samfundens delegation för perioden 2023–2025. Pauline von Bonsdorff utsågs till Mats Gyllenbergs suppleant för tiden 2023–2024.

Styrelsen diskuterade lägesrapporten för bokprojektet ”Det självständiga Finlands vetenskapshistoria” och beslöt att Societeten kan finansiera hälften av koordinatorns lön under projektets initialfas.

En ledamot hade hört sig för om hen kunde använda Societeten som sin affiliering efter sin pensionering. Finska Vetenskaps-Societeten stöder och finansierar forskning men är inte för närvarande en organisation där forskning utförs. Styrelsen beslöt därför att man inte kan använda Societeten som affiliering i samband med utförande av vetenskapligt forskningsarbete.

Det allmänna mötet ägde rum i Villa Aikala. På mötet meddelades antalet lediga invalsrum i varje sektion. Sektionerna meddelade sina val av invalsnämnder samt sina representanter i prisnämnderna för professor E.J. Nyströms pris 2023 och professor Theodor Homéns pris i fysik 2023.

Planeringsmöte och styrelsemöte 22 augusti 2022

På planeringsmötet där också Societetens redaktörer var närvarande diskuterades marknadsföringen av Societetens böcker. Man beslöt att under Vetenskapens natt den 12.1.2023 hålla öppet hus på Societetens kansli där de nyutgivna böckerna presenteras och författarna intervjuas.

Styrelsen beslöt att meddela Finlands Vetenskapsakademiers (CoFAs) styrgrupp att Societeten står till förfogande som ansvarig akademi för CoFA för tiden 1.1.2023–31.12.2027.

Styrelsen utsåg Heikki Tenhu (ordförande), Monika Österberg och Dage Sundholm till medlemmar av prisnämnden för Magnus Ehrnrooths stiftelses pris i kemi 2023.

19 september 2022

CoFAs styrgrupp utsåg den 24.8.2022 Societeten till ansvarig akademi för CoFA för tiden 1.1.2023 –31.12.2027. Detta medför nya uppgifter för Societeten redan under år 2022. Styrelsen godkände CoFAs verksamhetsplan och budget för år 2023.

På förslag av humanistiska sektionens prisförslagsnämnd beslöt styrelsen om Societetens nominering för Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2023.

Societeten har tidigare varje år gjort fyra separata bokslut: för den allmänna fonden, Ernst Lindelöfs fond, E.J. Nyströms fond och Theodor Homéns fond. Theodor Homéns fond har för ett antal år sedan inkorporerats i den allmänna fonden och i augusti 2020 fattade styrelsen ett motsvarande beslut för Ernst Lindelöfs fond som trädde i kraft den 1.1.2021. För att ytterligare förenkla bokslutet och spara utgifter beslöt styrelsen att fullfölja denna process och sammanslå den sista separata fonden, E.J. Nyströms fond, med den allmänna fonden.

Styrelsen utsåg ständige sekreteraren att representera Societeten vid de Vetenskapliga samfundens delegations höstmöte 21.9.2022.

Styrelsen beslöt att anställa en kommunikatör från och med den 1.1.2023. Ordförande, vice ordförande, skattmästaren och ständige sekreteraren fick uppgiften att definiera kommunikatörens arbetsuppgifter och därefter utlysa befattningen.

17 oktober 2022

Befattningen som kommunikationsansvarig annonserades i Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat söndagen den 2 oktober 2022. Styrelsen utsåg en rekryteringsgrupp bestående av ordförande, ständige sekreteraren, skattmästaren och kanslisekreteraren med uppgift att gå igenom ansökningarna, intervjua de mest lämpade sökandena samt lägga fram ett förslag till styrelsen om vem som skall anställas.

Styrelsen fastställde beloppen på Societetens pris enligt följande: Professor E.J. Nyströms pris 30 000 €, Professor Theodor Homéns pris i fysik 20 000 €, tre lärarpris à 5 000 € + 2 000 € samt Mikael Björnbergs stipendium 10 000 €.

Styrelsen utsåg Susanne Wiedmer till medlem av sakkunnignämnden för Magnus Ehrnrooths stiftelse för treårsperioden 2023–2025. Hon efterträder Tapio Salmi som varit medlem i sex år, vilket är maximum. De övriga medlemmarna fortsätter ännu år 2023 varefter också Mikael Lindström har varit medlem i sex år och måste avgå. Päivi Törmä, Peter Johansson och Dan Lindholm kan fortsätta ännu en treårsperiod 2024–2026. Styrelsen beslöt att separera Societetens stadgeenliga årsmöte och årshögtiden. Årsmötet äger rum på Societetens kansli måndagen den 24 april 2023 och högtidssammankomsten på Gamla studenthuset traditionsenligt lördagen den 29 april.

På ordinariemötet togs ärendet om inval av nya ledamöter upp till första behandling. Förslag har inkommit enligt följande: Matematisk-fysiska sektionen 4 (2), biovetenskapliga sektionen 4 (2), humanistiska sektionen 2 (1) och samhällsvetenskapliga sektionen 0 (0). Talen inom parentes anger antalet lediga ledamotsrum. Dessutom har det inkommit 4 förslag till utländska ledamöter, två inom den matematisk-fysiska sektionen och två inom den humanistiska sektionen. Sektionernas invalsnämnder meddelade sina förslag till inval.

21 november 2022

Styrelsen fastställde det totala beloppet av pris och stipendier år 2023 till 650 000 euro. Man diskuterade anställningen av en kommunikatör och beslöt att det slutgiltiga beslutet fattas vid ett epostmöte den 24–25.11.2022.

Ärendet om inval av nya ledamöter togs upp till andra behandling på ordinariemötet. Sedan föregående ordinariemöte har sektionerna diskuterat invalsnämndernas förslag och sektionernas ledamöter har haft möjlighet att delta i en omröstning om invalet. I samtliga sektioner fick de av invalsnämnden föreslagna personerna flest röster och de fick dessutom mer än hälften av de avgivna rösterna. Invalsnämndernas förslag gick därför vidare till slutgiltig behandling på mötet den 19.12.2022. På mötet motiverade invalsnämnderna och/eller förslagsställarna sina förslag.

24–25 november 2022

Vid ett epostmöte beslöt styrelsen på rekryteringsgruppens förslag att anställa Nadine Nousiainen som kommunikatör tillsvidare från 1.1.2023.

19 december 2022

Den lettiska vetenskapsakademien har inbjudit ständige sekreteraren att hålla öppningsanförandet vid den 18 baltiska vetenskapskonferensen i Riga 20–21.4.2023. Societeten har också blivit ombedd att utse finländska huvudtalare vid konferensen. Styrelsen utsåg Peter Lund och Mikael Collan till huvudtalare vid konferensen.

Den lettiska vetenskapsakademien önskar ingå ett samarbetsavtal med Societeten och har skickat ett utkast till avtalstexten. Styrelsen diskuterade texten och gav ständige sekreteraren i uppgift att editera texten enligt styrelsens önskemål och presentera den editerade texten för styrelsen för godkännande. Avtalet kan undertecknas under konferensen i Riga.

Styrelsen beslöt på förslag av den matematisk-fysiska sektionens prisnomineringskommitté om Societetens nominering av mottagare av ”Antonio Feltrinelli”-priset i fysik.

På förvaltningsnämndens förslag fastställde styrelsen skötselbidraget för år 2023 till 0,6% av tillgångarnas marknadsvärde.

På det allmänna mötet avgjordes invalet av nya ledamöter genom sluten omröstning. För inval krävdes 2/3 av de avgivna rösterna.

Societeten valde in följande ordinarie ledamöter:

Matematisk-fysiska sektionen: Kari Rummukainen och Theo Kurtén
Biovetenskapliga sektionen: Antti Mäkitie och Craig Primmer

Till utländska ledamöter kallades:

Matematisk-fysiska sektionen: Timo Koski och Jyri-Pekka Mikkola

16 januari 2023

Styrelsen beslöt att tilldela Niklas Meinander Societetens medalj i silver som erkänsla för dennes trettioåriga verksamhet som ombudsman för Magnus Ehrnrooths stiftelse.

Maupertuis-programmet erhöll 76 ansökningar om mobilitetsstipendier och 15 ansökningar för anordnande av workshops. En nämnd bestående av professor Christophe Delacourt (Ministère de l’ensignement supérieur et de la recherche, France), Sonia Couprie (Institut français de Finlande) och Societetens ständige sekreterare hade föreslagit att 14 mobilitetsstipendier och 4 understöd till workshops beviljas till en totalsumma av 49 600 € år 2023. Societetens styrelse beslöt att Societeten finansierar tio stipendier à 2 000 euro. Ministère de l’ensignement supérieur et de la recherche står för 15 000 € och Institut français de Finlande för 14 600 €.

Societetens hedersledamot, akademiker Olli Lehto dog i en ålder av 95 år den 31.12.2020. På grund av koronarestriktionerna fick förutom de närmaste anhöriga bara tre personer, nämligen universitetets kansler, Societetens ständige sekreterare och Eteläsuomalainen osakuntas inspektor, delta i jordfästningen. Någon minnesstund kunde inte ordnas. För att hedra minnet av Olli Lehto och lyfta fram hans betydelse som matematiker, universitets- och vetenskapsledare samt vetenskapshistoriker vore det på sin plats att ordna ett symposium till hans minne. Symposiet kunde med fördel gå av stapeln den 30.5.2025 då Lehto skulle fylla 100 år. Det vore naturligt att symposiet ordnades i samarbete mellan Societeten, Helsingfors universitet, Suomalainen Tiedeakatemia, Finlands matematiska förening, Eteläsuomalainen osakunta och eventuellt andra aktörer. Societeten kunde verka som initiativtagare. Styrelsen beslöt att ta initiativ till ett symposium till minnet av Olli Lehto den 30.5.2025.

Årsboken Sphinx har en upplaga på 650 exemplar. Alla drygt 400 ledamöter får ett exemplar per post. Dessutom skickas boken till inhemska och utländska vetenskapsakademier, universitet och samarbetsparter. Sphinx finns också fritt tillgänglig som pdf-fil på Socitetens webbplats och på edition.fi. Några ledamöter har meddelat att de inte vill ha bokversionen utan hellre läser Sphinx på nätet. Styrelsen beslöt att fråga alla ordinarie ledamöter om de önskar få bokversionen av Sphinx i fortsättningen. Från och med Sphinx 2022–2023 skickas boken bara till de ordinarie ledamöter som önskar det. Utländska ledamöter och övriga mottagare får boken per post som tidigare. Upplagan anpassas enligt antalet ledamöter som vill ha Sphinx i bokform.

På det ordinarie mötet, som för första gången på tre år igen kunde hållas i Åbo, meddelade sektionerna sina stipendienämnders sammansättning samt sina representanter i lärarprisnämnden och valberedningsnämnden. På mötet diskuterades också behovet av busstransport mellan Åbo och Helsingfors till och från något av de ordinarie mötena under höstterminen.

1 februari 2023

Styrelsen godkände sakkunnignämndens förslag till utdelning av stipendier ur Magnus Ehrnrooths stiftelse och prisnämndens förslag till mottagare av stiftelsens pris i kemi 2023. Styrelsen skickade förslagen vidare till Stiftelsens styrelse som den 10 februari fattade beslut om stipendierna och priset i enlighet med Societetens förslag. Det totala beloppet av pris, stipendier och bidrag var 1 880 000 euro.

20 februari 2023

Societeten har fått en offert på 3 390 euro + moms av Kråka Design för att utföra arbetet med att förnya Societetens webbsidor. Styrelsen godkände offerten och beslöt att Pauline von Bonsdorff, ständige sekreteraren och kommunikatören deltar i planeringen av projektet.

Styrelsen beslöt om nominering av mottagare av International Balzan Foundation Prize 2023 och The 2023 “Albert Einstein” World Award of Science.

Styrelsen utsåg Ulrika Candolin till Societetens representant i Nationalkommittén för havsforskning. Hon efterträder Eeva Furman.

Styrelsen nominerade Pauline von Bonsdorff och Pertti Panula till programkommittén för Vetenskapsdagana 2025. Styrgruppen för Vetenskapsdagarna valde senare bägge två.

Styrelsen utsåg Jan Sundberg till Societetens representant vid de Vetenskapliga samfundens delegations vårmöte den 21.3.2023.

20 mars 2023

Bokslutet för år 2022 godkändes och undertecknades av styrelsen.

Styrelsen beslöt om utdelning av Societetens stipendier och pris på förslag av stipendie- och prisnämnderna.

Styrelsen nominerade två vetenskapsidkare till ledamöter av Nuorten Tiedeakatemia för perioden 2023–2027.

Styrelsen godkände den nya instruktionen för Finlands Vetenskapsakademier (CoFA).

Styrelsemöte 3 april 2023

Skattmästaren presenterade sitt förslag på budget för år 2023. Styrelsen beslöt föreslå för årsmötet att budgeten godkänns.

Ungerska vetenskapsakademiens preses, professor Tamás Freund, har i ett brev adresserat till Hannu Koskinen inbjudit Finska Vetenskaps-Societeten att bidra till deras “Academia Exhibition” i samband med akademiens 200-årsjubileum år 2025. Styrelsen betonade att man bör vara försiktig vid samarbete med den ungerska vetenskapsakademien eftersom den inte är oberoende utan statsstyrd. Societeten kunde dock skicka en faksimilutgåva av sina ursprungliga stadgar, ett exemplar av 175-årsmedaljen i brons samt en videopresentation av Societeten till utställningen.

Styrelsen godkände ständige sekreterarens omarbetade text till samarbetsavtal med Lettlands vetenskapsakademi. Även den lettiska akademien har godkänt den nya texten. Samarbetsavtalet undertecknades i Riga den 21 april 2023.

Det stadgeenliga årsmötet den 24 april 2023

Ständige sekreteraren presenterade sin verksamhetsberättelse för tiden 30 april 2022 – 29 april 2023.

Skattmästarens berättelse, bokslutet och revisionsberättelsen samt berättelsen över verksamhetsgranskningen för år 2022 föredrogs. Bokslutet fastställdes och styrelsen och förvaltningsnämnden beviljades ansvarsfrihet.

Skattmästaren presenterade budgetförslaget för år 2023. Mötet fastställde budgeten.

Till Societetens ordförande fram till årsmötet år 2024 valdes Hannu Koskinen och till viceordförande Jan Sundberg. Enligt stadgarna är Societetens ordförande och viceordförande också ordförande respektive viceordförande för Societetens styrelse.

Mötet följde sektionernas förslag i sitt val av styrelseledamöter för verksamhetsåret 2023–2024 jämte suppleanter som företräder sektionerna enligt följande (suppleanterna inom parentes):

matematisk-fysiska sektionen: Heikki Tenhu (Minna Palmroth),
biovetenskapliga sektionen: Erik Bonsdorff (Pertti Panula)
humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff (Jussi Pakkasvirta)
samhällsvetenskapliga sektionen: John Sumelius (Mikael Collan)

Charlotta Wolff valdes till den så kallade nionde medlemmen av styrelsen fram till årsmötet år 2024.

Christer Grönroos och Eva Österbacka omvaldes som Societetens representanter och ekonomie magister Patrik Lerche samt kammarrådet Henry Wiklund som utomstående sakkunniga till ledamöter av förvaltningsnämnden.

Till Societetens revisor valdes Christoffer Granholm (suppleant Ernst & Young AB). Som verksamhetsgranskare fortsätter Rune Stenbacka med Christer Carlsson som suppleant.

Valet av ordförande, viceordförande, nionde medlemmen av styrelsen, förvaltningsnämndens ickesjälvskrivna medlemmar samt revisor och verksamhetsgranskare jämte suppleanter skedde på förslag av valberedningsnämnden.

Föredrag hållna vid Societetens möten under verksamhetsåret

Måndag 16.5.2022 Villa Aikala, Finska Läkaresällskapet
Janne Saarikivi: “Venäläiset, ukrainalaiset ja suomalais-ugrilaiset – ketkä kaikki ovatkaan samaa kansaa?”

Måndag 19.9.2022 Athena-salen, Helsingfors universitet
Björn Forsén: “Cross-cultural encounters in the Early Modern Mediterranean: The case of the bewitched lions of Athens”
Pentti Tienari: “Onko MS-tauti yleisen viruksen harvinainen komplikaatio?”

Måndag 17.10.2022 Ständerhuset
Jussi Pakkasvirta: “Francon kanssa? Suomi, Espanja ja kylmä sota”
Monika Österberg: “Biobaserade material – Hållbart eller ej? ”

Måndag 21.11.2022 Ständerhuset
Johanna Tamminen: “Näkeekö satelliitti ilmansaasteet ja kasvihuonekaasupäästöt?”
Sampsa Vanhatalo: “Älyvaatteiden kehittäminen vauvan parhaaksi”

Måndag 19.12.2022 Riddarhuset
Vesa Olkkonen: “Lipoproteiinit: Verenkierron rasvojen kuljettajat hyvässä ja pahassa”
Martina Reuter: “Mary Wollstonecraft, Frans Michael Franzén och Åbo Tidningar 1797–1831”

Måndag 16.1.2023 Aurum, Åbo
Anne Kovalainen: “Alustataloudesta alustayhteiskuntaan”
Ruth Illman: “Vardagsjudendom i Finland och i Norden”

Måndag 20.2.2023 Ständerhuset
Matti Lassas: “Inversio-ongelmat: Maailman kuvantamista eri mittakaavoissa”
Ulrika Candolin: “Beteendeekologisk forskning i en värld i förändring”

Måndag 20.3.2023 Ständerhuset
Sami Pihlström: “Mikä on uskonnonfilosofian tutkimuskohde”
Sarah Butcher: “The wonderful world of viruses”

Högtidssammankomst lördag 29.4.2023 Gamla Studenthuset
Ulla Connor: “The Birth of Applied Linguistics in the Nordic Countries”

Parentationer hållna vid Societetens möten under verksamhetsåret

Måndag 16.5.2022 Villa Aikala, Finska Läkaresällskapet
Mats Gyllenberg: Minnestal över akademiker Olli Lehto
Laura Kolbe: Minnestal över docent Anja Kervanto Nevanlinna

Måndag 19.9.2022 Athena-salen, Helsingfors universitet
Mika Lavento: Minnestal över professor Torsten Edgren
Mirja Saari: Minnestal över professor Marketta Sundman

Måndag 21.11.2022 Ständerhuset
Eeva Furman: Minnestal över professor Jari Niemelä

Måndag 16.1.2023 Aurum, Åbo
Tage Kurtén: Minnestal över professor Karl-Gustav Sandelin

Måndag 20.2.2023 Ständerhuset
Pekka Kauppi: Minnestal över professor Peter Tigerstedt

Publikationsverksamhet

En viktig del av Finska Vetenskaps-Societetens verksamhet består av utgivning av vetenskaplig litteratur. De flesta böcker ges ut inom en av Societetens skriftserier av vilka Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk är den äldsta som ännu kommer ut. Den har utgivits sedan 1850-talet.

Juha Janhunen verkade som redaktör för Sphinx, Stig-Olof Londen för serien Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk, Jan Sundberg för serien Commentationes Scientiarum Socialium och Mika Kajava verkade som redaktör för serien Commentationes Humanarum Litterarum.

Tryckningskostnaderna inklusive redigering, distribution och arvoden för år 2022 var 78 514,58 euro och i försäljningsintäkter erhölls 8 270,84 euro. Statsstödet för Societetens publikationsverksamhet var 42 000 euro för år 2022, och 32 500 euro för år 2023.

Under verksamhetsåret 2022–2023 utgav Societeten sex volymer, totalt 1703 sidor, enligt följande:

Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk (red. Stig-Olof Londen):

221 Heikki Nevanlinna: Neovius-Nevanlinna – erään suvun kronikka. 2022. 201 s.

220 Jani Marjanen: Ekonomisk patriotism och civilsamhälle. Finska hushållningssällskapets
politiska språkbruk i europeisk kontext 1720–1840. 2022. 331 s.

Commentationes Humanarum Litterarum (red. Mika Kajava):

144 Mika Kajava: Naming Gods. An Onomastic Study of Divine Epithets Derived from Roman Anthroponyms. 2022. 159 s.

143 Tua Korhonen: To the Glory that was Greece. Ideas, Ideals and Practices in Composing Humanist Greek during the Seventeenth Century. 2022 411 s.

142 Sari Kivistö: Neo-Latin Verse Satire, ca. 1500–1800. An Ethical Approach. 2022. 293 s.

Sphinx (red. Juha Janhunen):
Årsbok – Vuosikirja – Yearbook 2021–2022, 308 s.

Alla nya böcker publiceras även i digital form och finns fritt tillgängliga på https://edition.fi/societasscientiarum/.

Pris och stipendier

Finska Vetenskaps-Societetens ändamål är att främja vetenskaperna. Detta sker bland annat genom att dela ut pris och forskningsunderstöd. Årets pris delades ut vid Societetens högtidssammankomst den 29 april 2023 på Gamla Studenthuset.

Professor E.J. Nyströms pris delas ut för vetenskapliga förtjänster och alternerar årligen mellan de fyra sektionerna. I år tilldelades priset (30 000 euro) akademiprofessor Katariina Salmela-Aro (Helsingfors universitet) vars forskning representerar Societetens samhällsvetenskapliga sektion.

Professor Theodor Homéns pris alternerar mellan fysik och fosterlandets historia. I år tilldelades priset i fysik (20 000 euro) ledamot Ronald Österbacka.

Magnus Ehrnrooths stiftelses pris utdelas årligen och alternerar mellan matematik, kemi och fysik. År 2023 gick priset (20 000 euro) till professorn i polymer teknologi, Mauri Kostiainen (Aalto universitet).

FD Mikael Björnbergs minnesfonds stipendium ”till en framstående forskare främst inom teoretisk fysik och närliggande områden” tilldelades FD Saga Säppi (Münchens tekniska högskola). Stipendiets storlek är 10 000 euro.

Societeten delar årligen ut tre pris till lärare vars elever med framgång har fortsatt med universitetsstudier inom respektive områden. Pristagarna kan nomineras av enskilda personer, som t.ex. kolleger och elever, skolor och andra organisationer. Varje pris består av en personlig del på 5 000 euro som tillfaller läraren och en del på 2 000 euro till skolan. Ämnena varierar från år till år. Årets pristagare är Jon Rikberg, lektor i geografi och biologi vid Mattlidens Gymnasium i Esbo, Hellevi Kupila, lektor i matematik vid Oulun normaalikoulun lukio i Uleåborg och Pirkko Roslöf, lektor i svenska vid gymnasiet Mynämäen lukio i Virmo.

Societeten utdelade år 2023 ur sina egna tillgångar 72 stipendier och forskningsunderstöd till ett totalbelopp av 636 842 euro. Dessutom beviljades 20 ledamöter resestipendier – sammanlagt 36 519 euro.

Stipendierna fördelades på följande sätt i år och i fjol:

2022–20232021–2022
Matematisk-fysiska sektionen6 st55 000 euro6 st30 008 euro
Biovetenskapliga sektionen15 st260 000 euro15 st251 912 euro
Humanistiska sektionen26 st198 282 euro16 st183 320 euro
Samhällsvetenskapliga sektionen9 st55 000 euro 4 st17 910 euro
Sohlbergs fond3 st20 000 euro2 st10 143 euro
Ukraina-stipendier3 st28 560 euro12 st142 800 euro
Maupertuis-stipendier10 st20 000 euro12 st14 400 euro
Resestipendier20 st36 519 euro5 st15 350 euro
Totalt92 st673 361 euro72 st694 403 euro

Maupertuisprogrammet, som är ett samarbetsprojekt mellan franska aktörer (Franska institutet i Finland och Frankrikes ministerium för högre utbildning, forskning och innovation), Finska Vetenskaps-Societeten och Magnus Ehrnrooths stiftelse, delar ut stipendier och bidrag för forskarutbyte mellan Finland och Frankrike och för konferenser och symposier i dessa länder. Dessutom finansieras cotutelle-doktorander. Cotutelle innebär att en doktorand är registrerad vid både ett franskt och ett finskt universitet och avlägger doktorsexamen vid båda. År 2023 beviljades 14 individuella resestipendier mellan 1 200 och 2 000 euro och fyra bidrag à 6 000 euro till konferenser. Av totalsumman 49 600 euro står Societeten för 20 000 euro och de franska finansiärerna för 29 600 euro. Dessutom finansierades en cotutelle-doktorand av Magnus Ehrnrooths stiftelse.

Finska Vetenskaps-Societeten har ett intimt samarbete med Magnus Ehrnrooths stiftelse. Enligt stiftelsens stadgar skall Societetens styrelse årligen tillställa stiftelsens styrelse sitt förslag till utdelning. Ur Magnus Ehrnrooths stiftelse delades i mars 2023 ut 1 793 000 i stipendier för forskning inom astronomi, matematik, fysik och kemi, inklusive medicinsk kemi. I denna summa ingår finansieringen av en cotutelle-doktorand. Vid Societetens högtidssammankomst den 29 april 2023 tilldelades professor Mauri Kostiainen Magnus Ehrnrooths stiftelses pris i kemi på 20 000 euro. Av de ovannämnda lärarprisen finansieras ett av Magnus Ehrnrooths stiftelse.

Societeten har ett nära samarbete med Ruth och Nils-Erik Stenbäcks stiftelse som delar ut forskarstipendier i matematik, fysik och kemi till yngre forskare från Finland och Sverige. Societetens ständige sekreterare är medlem av stiftelsens styrelse och ordförande för sakkunnignämnden som lämnar förslag om utdelning till stiftelsen. De övriga medlemmarna av sakkunnignämnden är ledamöter av Societeten och Kungliga Vetenskapsakademien. År 2023 fick följande nio forskare ett stipendium till ett på 30 000 euro var: Jesper Byggmästar (fysik, Helsingfors universitet), Oliver Lindblad Petersen (matematik, Kungliga Tekniska Högskolan), Mathias Nyman (fysik, Åbo Akademi), Oskar Sandberg (fysik, Åbo Akademi), David Stenlund (matematik, Åbo Akademi), Karl-Mikael Svensson (kemi, Uleåborgs universitet), Anders Södergren (matematik, Chalmers Tekniska Högskola), Jussi Väliviita (kosmologi, Helsingfors universitet) och Harri Waltari (fysik, Uppsala universitet).

Ledamöter

Vid utgången av verksamhetsåret hade Societeten totalt 404 ledamöter. Av dem var 282 ordinarie ledamöter och 116 utländska. Societeten har också fyra inhemska och två utländska hedersledamöter. Ålders- och könsfördelningen i de olika sektionerna framgår av följande tabell:

SektionOrdinarie ledamöterUtländska
ledamöter
HedersledamöterTotalt
Över
67 år
50 till
66 år
Under
50 år
TotaltKvinnor
Mat.fys.402366912312102
Biovet.512717918270106
Hum.372716624362104
Samh.38282681922292
Totalt16710511283731166404

Medelåldern för samtliga medlemmar är 71 år. Följande diagram visar åldersfördelningen.

Under verksamhetsåret har Societeteten mottagit flera sorgebud. Två hedersledamöter – en inhemsk och en utländsk samt sju ordinarie och två utländska ledamöter har avlidit.

Professor Ben Roy Mottelson föddes den 9 juli 1926 i Chicago och dog 95 år gammal den 13 maj 2022 i Köpenhamn. Han tilldelades Nobelpriset i fysik år 1975 för ”upptäckten av sambandet mellan kollektiva rörelser och partikelrörelser i atomkärnor, samt den därpå baserade utvecklingen av teorien för atomkärnans struktur”. Han kallades till hedersledamot av Societeten vid 150- årsjubileet år 1988.

Utländske ledamoten fil.dr. Sture Allén avled den 20 juni 2022. Han föddes den 31 december 1928 och invaldes i Societetens humanistiska sektion år 2000. Han var professor emeritus i språkvetenskaplig databehandling vid Göteborgs universitet. Han invaldes i Svenska Akademien år 1980 och var dess ständige sekreterare 1986–1999.

Helsingfors universitets tidigare rektor och professor i stadsekologi Jari Niemelä dog den 5 juli 2022. Han var född den 26 december 1957 och invaldes i Societetens biovetenskapliga sektion år 2017.

Professor emeritus i kemi vid Michigans universitet, fil.dr. Christer Nordman avled den 5 juli 2022. Han var född den 23 januari 1925 och kallades till utländsk ledamot av Societetens matematiskfysiska sektion år 1995. Ordinarie ledamoten Karl-Gustav Sandelin avled den 18 juli 2022. Han var född den första april 1940 och invaldes i Societetens humanistiska sektion år 1997. Han var professor i nytestamentlig exegetik vid Åbo Akademi.

Peter Tigerstedt föddes den 8 december 1936 och avled den 10 oktober 2022. Han var professor i växtförädlingslära vid Helsingfors universitet och invaldes i Societetens biovetenskapliga sektion år 1990.

Akademiker Päiviö Tommila avled den 18 november 2022. Han var född den 4 augusti 1931. Han var professor i Finlands historia vid Helsingfors universitet och invaldes i Societetens humanistiska sektion år 1976.

Eero Holopainen, professor emeritus i meteorologi vid Helsingfors universitet, avled den 29 november 2022. Han var född den 20 september 1937 och invaldes i Societetens matematiskfysiska sektion år 1995. Nils-Erik Saris, professor emeritus i medicinsk kemi vid Helsingfors universitet, avled den 20 januari 2023. Han var född den 2 november 1928 och invaldes i Societetens biovetenskapliga sektion år 1978.

Matti Klinge föddes den 31 augusti 1936 i Helsingfors och dog i samma stad den 5 mars 2023. Han utnämndes till svenskspråkig professor i historia vid Helsingfors universitet år 1976. Han invaldes i Societetens humanistiska sektion år 1977 och kallades till hedersledamot då Societeten firade sitt 175-årsjubileum år 2013. Matti Klinge var ordförande för Societeten under åren 2004–2007.

Filosofie doktor Nils Storå, professor emeritus i nordisk etnologi och folkloristik vid Åbo Akademi, avled den 22 mars 2023. Han var född den 29 maj 1933 och invaldes i Societetens humanistiska sektion år 1977.

Styrelse och förtroendeposter

Societetens styrelse har under verksamhetsåret 2022–2023 haft följande sammansättning (suppleanterna inom parentes):

Ordförande: Hannu Koskinen
Viceordförande: Jan Sundberg
Ständig sekreterare: Mats Gyllenberg
Skattmästare: Niklas Bruun
Matematisk-fysiska sektionen: Heikki Tenhu (Minna Palmrooth)
Biovetenskapliga sektionen: Erik Bonsdorff (Dan Lindholm)
Humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff (Jussi Pakkasvirta)
Samhällsvetenskapliga sektionen: John Sumelius (Mikael Collan)
Nionde medlem: Charlotta Wolff

Sektionernas ordförande och viceordförande (inom parentes) var under verksamhetsåret 2022–2023 följande:

Matematisk-fysiska sektionen: Antti Kupiainen (Susanne Wiedmer).
Biovetenskapliga sektionen: Dan Lindholm (Erik Bonsdorff).
Humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff (Matti Miestamo).
Samhällsvetenskapliga sektionen: Gunilla Widén (Elianne Riska) till och med den 31.12.2022,
Peter Söderlund (Åsa von Schoultz) från och med den 1.1.2023.

Valberedningsnämnden bestod av Mats Gyllenberg (ordförande), Susanna Fellman, Vineta Fellman, Urpo Nikanne och Timo Vesala.

Invalsnämnderna var följande:

Matematisk-fysiska sektionen: Antti Kupiainen (ordförande), Peter Johansson, Marja-Liisa Riekkola, Pauline Stenberg och Susanne Wiedmer. Biovetenskapliga sektionen: Dan Lindholm (ordförande), Vesa Olkkonen, Johanna Mappes och Lea Sistonen.
Humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff (ordförande), Janne Saarikivi och Charlotta Wolff. Den samhällsvetenskapliga sektionen tillsatte inte någon invalsnämnd eftersom sektionen inte hade några lediga invalsrum.

Förvaltningsnämnden har under verksamhetsåret haft följande sammansättning: skattmästaren (ordförande), ständige sekreteraren, Eva Österbacka och Christian Grönroos från Societetens sida samt ekonomie magister Patrik Lerche och kammarrådet Henry Wiklund som utomstående representanter.

Revisor var Robert Söderlund, CGR, och verksamhetsgranskare Rune Stenbacka. Suppleanter var Ernst & Young och Christer Carlsson.

Medlemmar i pris- och stipendienämnder

Under verksamhetsåret har Societeten haft följande pris- och stipendienämnder:

Professor E.J. Nyströms pris: Gunilla Holm (ordförande), Mikael Fortelius, Auli Hakulinen, Lauri Karvonen, Martti Koskenniemi och Johanna Tamminen.

Professor Theodor Homéns pris i fysik: Hannu Koskinen (ordförande), Kai Nordlund och Päivi Törmä.

FD Mikael Björnbergs minnesfonds stipendium: Kari Rummukainen och Kari Enqvist.

Stipendienämnderna för Societetens egna stipendier
Matematisk-fysiska sektionen: Gustaf Gripenberg, Juhani Keinonen (sammankallare) och MarjaLiisa Riekkola.
Biovetenskapliga sektionen: Eija Kalso, Vesa Olkkonen och Martin Romantschuk (sammankallare).
Humanistiska sektionen: Arja Karivieri (sammankallare), Camilla Lindholm och Sami Pihlström.
Samhällsvetenskapliga sektionen: Marko Joas, Elianne Riska (sammankallare) och Lena SisulaTulokas.

Sohlbergska delegationen: Erik Bonsdorff, Carl Ehlers, Mikael Fortelius (ordförande), Hannu Koskinen, Franciska Sundholm och Dage Sundholm.

Stipendienämnden för Magnus Ehrnrooths stiftelse: Peter Johansson, Dan Lindholm, Mikael Lindström, Päivi Törmä och Susanne Wiedmer.

Sakkunnignämnden för Ruth och Nils-Erik Stenbäcks stiftelse: Mats Gyllenberg (ordförande), Peter Johansson, Susanne Wiedmer och professor Tobias Ekholm (Kungliga Vetenskapsakademien).

Societeten ombeds regelbundet att nominera mottagare av andra organisationers pris. För detta ändamål utser varje sektion vart tredje år en prisnomineringsnämnd bestående av tre till fem ledamöter av sektionen, jämte sammankallare, med en mandatperiod på tre år. Nämndens uppgift är att till styrelsen ge ett motiverat förslag på mottagare av i fråga varande pris. Nämnden kan också rekommendera att Societeten inte nominerar någon. På basen av nämndens förslag skickar styrelsen nomineringen till den organisation som delar ut priset.

Prisnomineringsnämnderna för åren 2022 – 2024 är följande:

Matematisk-fysiska sektionen: Hannu Koskinen, Johanna Tamminen och Susanne Wiedmer.
Biovetenskapliga sektionen: Mikael Fogelholm, Johanna Mappes och Seppo Meri.
Humanistiska sektionen: Pauline von Bonsdorff, Juhani Härmä och Jan-Ivar Lindén.
Samhällsvetenskapliga sektionen: Niklas Bruun, Jan Sundberg och Gunilla Widén.

De Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) är ett betydande och oberoende sakkunnigorgan i frågor angående forskning och forskningspolitik. Till delegationen hör 295 vetenskapliga samfund och fyra vetenskapsakademier. Delegationen får statsunderstöd av undervisnings- och kulturministeriet. VSD delar ut detta statsunderstöd till de vetenskapliga samfunden för publikationsverksamhet, internationell verksamhet samt för att anordna nationella och internationella vetenskapliga konferenser. Societeten representeras i VSDs styrelse av Mats Gyllenberg (suppleant Pauline von Bonsdorff) och Heikki Tenhu (suppleant Charlotta Wolff). Dessutom representerar Sara Heinämaa och Johanna Mappes övriga organisationer. Mats Gyllenberg är ordförande för understödsutskottet.

Ekonomisk förvaltning

Skötseln av Societetens tillgångar och fonder överses av en förvaltningsnämnd som är underställd styrelsen. Närmare uppgifter om Societetens ekonomi framgår av bokslutet och skattmästarens berättelse.

Kansliet och IT-underhåll

De stora förändringarna som ägt rum på kansliet har redan nämnts i inledningen till denna verksamhetsberättelse.

Under verksamhetsåret har tre omfattande projekt pågått i kansliet. De kommer att slutföras senare år 2023.

En fullständig katalog över alla böcker och tidskrifter i Societetens bibliotek kommer att uppföras. Katalogen kommer också att innehålla en förteckning över alla artiklar som ingår i serierna. Uppförandet av en fullständig katalog över alla Societetens ledamöter sedan 1838 är under arbete. Katalogen kommer att innehålla uppgifter om ledamöternas födelse- och dödsdatum, invalsår och sektionstillhörighet, om vem som höll minnestalet och var det publicerats. Arbetet har försvårats av att Sverige-Finland övergick till den gregorianska kalendern år 1753 medan Ryssland höll fast vid den julianska fram till år 1918. Detta har gjort det svårt att med säkerhet bestämma födelse- och dödsdatum under autonomin eftersom motstridiga uppgifter finns bland vanligtvis vederhäftiga källor.

Societeten fick sina första professionellt utformade webbsidor år 2018. De är nu i behov av omstrukturering och en ny grafisk utformning. Arbetet har påbörjats och fortskrider planenligt.

För Societetens IT-underhåll och datastöd svarar Kenneth Lundström på NuData. Societeten är mycket tacksam för den sakkunniga hjälp vi fått av honom.

För att fungera effektivt är Societeten beroende av en engagerad och hängiven kanslipersonal. Kanslisekreterare Anki Geust har redan i flera år varit en stöttepelare för Societeten och den nyanställda kommunikatören Nadine Nousiainen har från början visat entusiasm i sitt arbete. Omställningarna på kansliet har ökat deras arbetsbörda. Jag vill därför på mina egna och hela Societetens vägnar rikta ett stort tack till dem båda.